Pajala

PAJALA, TÄRENDÖ & KOLARI SOCKNAR

Aaro i Juhonpieti. Släkten är en gren av birkarlssläkten Olkkuri. Ett liknande bomärke användes i äldre tid av släkten Juhonpieti, en gren av släkten Karvonen. När Aron Nilsson Palokorva genom giftermål övertog husbondeskapet på halva Juhonpieti gård, övertog han tydligen även gårdens bomärke. Bomärket användes av Arons son Johan Aronson Aaro 1834.

Alainentalo i Kangos. Johan Andersson Kyrö från Vittangi blev genom giftermål och köp husbonde på Alainentalo gård i Kangos. Han tecknade gårdens bomärke 1825. Från honom härstammar släkten Mäkitalo (Berggård) i Kangos.

Alatalo i Kieksiäisvaara. Släkten är en gren av birkarlssläkten Pajanen, och bomärket är en variant av denna släkts bomärke. Släkten kom till Kieksiäisvaara 1795 med Mats Larsson Mämmila, vilken var född i Turtola. De av hans barn som stannade kvar i byn upptog namnet Alatalo. Bomärket användes 1840 av Mats Mämmiläs sonson Olof Johansson Alatalo.

Anttila i Kardis. Bomärket användes 1828 av Per Andersson Anttila.

Aumaaho i Erkheikki. Isak Grelsson Palokorva av birkarlssläkten Olkkuri grundade gården Aumaaho i Erkheikki. Han använde sig år 1855 av följande bomärke. Från honom härstammar två släkter Aumaaho och Välikangas.

Baltsari i Tärendö, variant 1. Släkten är en gren av släkten Stålnacke. Baltzar Eriksson Stålnacke blev på 1770-talet genom giftermål husbonde på en del av Koivuniemi gård i Tärendö. En Henrik Baltsari förefaller ha använt detta bomärke 1852.

Baltsari i Tärendö, variant 2. Bomärket anvndes 1883 av Fredrik Ersson Baltsari.

Erkki i Erkheikki, variant 1. Bomärket användes 1838 och 1846 av nämndemannen Olof Eriksson Erkki (*1781).

Erkki i Erkheikki, variant 2. Bomärket användes 1855 av Henrik Mickelsson Erkki. - se även Erkheikki.

Erkkheikki i Erkheikki, variant 1. Släkten är en gren av släkten Pajanen. Bomärket användes 1755 av Henrik Eriksson Erkheikki.

Erkheikki (Erkki) i Erkheikki, variant 2. Bomärket användes 1755 av Erik Eriksson Erkheikki (*1709).

Filppa i Kardis. Bomärket användes 1844 av Filip Filipsson Filppa.

Filppa Sieppijärvi. Bomärket användes 1854 av Johan Andersson Filppa.

Fors. Släkten härstammar från masmästaren Olof Larsson Fors (1681-1765) i Tornefors..Bomärket användes av hans son Olof Olsson Fors i Jarhois 1777.

Forsberg i Tärendö. Bomärket användes 1874 av Zachris Forsberg.

Gardin i Anttis. Släkten är en gren av släkten Karvonen. Mickel Andersson Gardin (*1722) använde detta bomärke 1755.

Harju i Pajala, variant 1. Den äldre släkten Harju i Pajala är en gren av birkarlssläkten Pajanen. Mickel Matsson Harju använde detta bomärke 1755.

Harju i Pajala, variant 2. Släkten är en gren av släkten Lainio i Lainio och släkten Harjus bomärke är en variant av Lainiosläktens bomärke. Kyrkvärden och nämndemannen Magnus Olsson Lainio-Harju i Pajala (1747-1839) använde detta bomärke 1789. Magnus ättlingar finns idag i Pajala, Sattajärvi och Kaunisvaara. De bär namnen Harju, Lahti och Uusitalo.

Holma i Lovikka. Bomärket användes av Johan Mickelsson Uusitalo-Holma 1835.

Huukki i Huukki. Bomärket användes av Simon Fredrik Huukki 1843.

Isohuhta i Kompelusvaara. Bomärket användes 1883 av Paulus Persson Isohuhta.

Jaako i Kolari. Släkten är en gren av birkarlssläkten Olkkuri. Bomärket användes av Isak Henriksson Jaako 1874.

Jatko i Anttis. Släkten Jatko i Anttis är en gren av släkten Karvonen. Lars Eriksson Karvonen-Jatko (1732-1815) var gården Jatkos förste husbonde. Hans sonson Johan Eriksson Jatko använde detta bomärke 1835. - se även Karvonen.

Jatko i Tärendö. Släkten härstammar från Savolaxaren Grels Tomasson (nämnd 1621-60), nybyggare i Tärendö. Han blev stamfar för ett stort antal släkter i Tärendö och Gällivaretrakten. Bomärket användes av Johan Petter Mickelsson Jatko 1855.

Jokijalka i Jokijalka. Bomärket användes av nämndemannen Karl Karlsson Jokijalka 1773.

Juhonpieti i Juhonpieti. Släkten är en gren av släkten Karvonen. Bomärket användes av Per Persson Juhonpieti 1737 (Jämför Aaro).

Juntti i Tärendö. Bomärket användes 1836 av sexmannen Johan Hindersson Juntti (*1798).

Jysky i Pajala. Bomärket användes av Isak Olsson Jysky i Pajala 1865.

Kalla i Saittarova. Bomärket användes 1866 av Karl Isak Karlsson Kalla.

Kangas (Kaisko) i Kolari. Samuel Hansson Pekkari-Kaisko-Kangas (*1700), av birkarlssläkten Pekkari i Tärendö, använde detta bomärke 1755.

Kangoinen i Kangos. Släkten är en gren av släkten Lainio. Bomärket användes 1783 av Olof Josefsson Kangoinen (1726-1797).

Kantola i Tärendö. Släkten är en gren av släkten Jatko i Tärendö. Bomärket användes 1834 av Per Mickelsson Kantola.

Karlström i Kaunisvaara. Släkten är av svenskt ursprung och härstammar från mjölnaren Anders Karlsson i Kengis (*1760), vilken sedan blev nybyggare i Kaunisvaara. Hans barn antog namnet Karlström. Bomärket användes av en Kristian Karlström 1872.

Karvonen i Anttis, variant 1. Släkten härstammar från Per Persson Karvonen från Kärsämäki i Österbotten, vilken flyttade till Pajala på 1580-talet. Hans ättling Anders Andersson Karvonen (1728-1812), använde detta bomärke 1755.

Karvonen (Jatko) i Anttis, variant 2. Nämndemannen Erik Johansson Karvonen (nämnd 1721-58) använde detta bomärke 1755. Hans son Lars anlade Jatko gård i Anttis. - se även Jatko.

Kauppi i Kangos. Släkten är en gren av släken Karvonen. Bomärket användes 1834 av Johan Ersson Kauppi.

Kenttä i Tärendö. Bomärket användes av Anna Greta Henriksdotter Kenttä 1871.

Keräntöjärvi i Keräntöjärvi. Släkten är en gren av birkarlssläkten Olkkuri. Nybygget Keräntöjärvi anlades omkring 1810 av Johan Hansson Nilimaa från Lovikka. Johans son Fredrik Johansson Keräntöjärvi använde detta bomärke 1851.

Kreku i Erkheikki. Släkten är en gren av birkarlssläkten Olkkuri. Grels Nilsson Palokorva blev vid 1800-talets början husbonde på den gård i Erkheikki, som efter honom kallas Kreku. Bomärket tecknades av hans son, Isak Grelsson Kreku 1824. Hans bröder använde snarlika bomärken.

Kreku i Tärendö. Släkten är en gren av släkten Jatko i Tärendö. Bomärket användes 1828 av Mickel Hansson Kreku.

Kruukka i Junosuando, variant 1. Bomärket användes 1755 av Lars Nilsson Kruukka (1724-1786).

Kruukka i Junosuando, variant 2. Bomärket användes 1818 av Johan Johansson Kruukka (1758-1832).

Kult i Kardis, variant 1. Bomärket användes 1826 av Joel Johansson Kult (*1785).

Kult i Kardis, variant 2. Bomärket användes 1868 av Salomon Kult.

Detta bomärke användes 1828 av Joel Johansson Kults änka Brita Lisa Olsdotter (*1779).

Kuoppala i Lovikka och Kangos. Gården Kuoppala i Lovikka anlades av Abraham Abrahamsson Kuoppala (1739-91), vilken var son till Abraham Gustavsson Lovikka. Gårdens och släktens bomärke verkar bygga på hans fars bomärke. Bomärket tecknades på ett flertal snarlika sätt under 1800-talet. Det här återgivna bomärket tecknades 1856 av Isak Johansson Kuoppala. - se Lovikka.

Kurkkio. Bomärket användes 1869 av Lars Larsson Kurkkio.

Kyrö i Sattajärvi, variant 1. Släkten är en gren av birkarlssläkten Kyrö från Pello. Släkten inkom till Sattajärvi 1799 med Olof Matsson Kyrö. Bomärket användes 1837 av hans son Per Olsson Kyrö (1781-1845).

Kyrö i Sattajärvi, variant 3. Bomärkte användes 1845 av Per Olsson Kyrös maka, Anna Greta Hindersdotter Mäkitalo (1787-1870). Detta är alltså ett exempel på att en änka övertog sin avlidne makes bomärke.

Kyrö i Sattajärvi, variant 4. Olof Matsson Kyrös sonson Efraim Olofsson Kyrö tecknade 1845 sitt bomärke på detta sätt.

Kyöstäjä i Lovikka. Abraham Gustavsson Lovikkas son, Gustav Abrahamsson Kyöstäjä (1733-1781) var den förste som använde släktnamnet Kyöstäjä. Bomärket användes 1841 av gårdens husbonde Johan Isaksson Kyöstäjä. - Se även Lovikka.

Laakso i Lovikka. Släkten är en gren av birkarlssläkten Olkkuri. Gustav Mickelsson Laakso använde detta bomärke 1867.

Lahti i Lovikka?. Bomärket användes 1755 av Hans Olsson, vilket antagligen är en felskrivning för Olof Hansson Lahti (1825-1777).

Lahti i Sattajärvi, variant 1. Bomärket användes av kyrkvärden och sexmannen Johan Persson Juntti-Lahti 1829.

Lahti i Sattajärvi, variant 2. Bomärket användes av Efraim Lahti 1854.

Lantto i Kolari. Bomärket användes 1796 av Henrik Tomasson Lantto.

Lantto i Tärendö. Bomärket användes 1866 av Isak Olsson Lantto.

Lassi i Pajala, variant 1. Gården har fått sitt namn efter nämndemannen Lars Larsson Pajanen (1689-1747). Bomärket användes 1755 av hans son Jakob Larsson Lassi (*1720). - se Pajanen.

Lassi i Pajala, variant 2. Bomärket användes 1755 av Jakob Larsson Lassis bror Mickel Larsson Lassi (*1724).

Lassi i Pajala, variant 3. Bomärket användes 1836 av Isak Lassi i Pajala.

Lasu i Junosuando, variant 1. Bomärket användes 1848 av Isak Lasu.

Lasu i Junosuando, variant 2. Bomärket användes 1845 av Olof Lasu.

Lauri i Pajala, variant 1. Gården har fått sitt namn efter Lars Hindersson Pajanen (nämnd 1688-1701). Bomärket användes år 1755 av hans sonson Nils Larsson Lauri (+1770). - se Pajanen.

Lauri i Pajala, variant 2. Bomärket användes 1774 av Nils Larsson Lauris efterträdare som husbonde på gården, Lars Olofsson Lauri.

Lautakoski, variant 1. Släkten är en gren av birkarlssläkten Olkkuri. Släktens bomärke användes 1740 av lanthushållaren och postföraren Jakob Eriksson Lautakoski (nämnd 1712-42), samt oförändrat av hans son Anders Jakobsson Lautakoski 1755 och hans sonsons sonson Anders Vilhelm Andersson Lautakoski år 1846.

Lautakoski, variant 2. Henrik Filipsson Lautakoski (1718-1785), vilken tillhörde en yngre gren av släkten Lautakoski, använde detta bomärke 1755.

Lehmivaara i Sattajärvi. Bomärket användes av Johan Persson Lehmivaara 1875.

Lehto i Kieksiäisvaara. Bomärket användes av Johan Hansson Lehto 1855.

Liminka i Anttis. Bomärket användes av Johan Liminka 1871.

Lovikka i Lovikka. Bomärket användes 1755 av Abraham Gustavsson Lovikka (1703-1787), av birkarlssläkten Olkkuri. - se Kuoppala och Kyöstäjä.

Mikko (Ylinentalo) i Kangos. Bomärket användes 1755 av Johan Mickelsson Mikko (*1718).

Mikko i Pajala. Släkten är en gren av släkten Pajanen. Bomärket användes av Isak Mickelsson Mikko 1823.

Mukka i Junosuando, variant 1. Släkten är en gren av birkarlssläkten Pello. Lars Matsson Mukka (1695-1764) använde detta bomärke 1755.

Mukka i Junosuando, variant 2. Bomärket användes av Lars Johansson Mukka 1844.

Mäki i Kaunisvaara. Bomärket användes av Johan Mäki 1843.

Mäkitalo i Kieksiäisvaara. Bomärket användes 1856 av Fredrik Mäkitalo, men redan 1770 hade Henrik Johansson Mäkitalo använt ett snarlikt bomärke, liksom Isak Henriksson Mäkitalo år 1826.

Männikkö i Ylikodanmännikkö. Bomärket användes år 1872 av Anna Greta Männikkö.

Niemi i Pajala. Släkten är en gren av släkten Kyrö i Sattajärvi. Bomärket användes 1845 av Johan Olsson Kyrö-Harju-Niemi (1811-82). Från honom härstammar en släkt Niemi i Pajala och (på mödernet) släkten Niemi i Kaunisvaara

Niva i Huukki. Bomärket användes 1864 av Per Johansson Niva.

Nykäinen i Kangos, variant 1. Bomärket användes av Olof Olsson Nykäinen (I) (1708-1768) år 1755.

Nykäinen i Kangos, variant 2. Bomärket användes av Olof Olsson Nykäinens (I) son, Olof Olsson Nykäinen, kallad "Kaurahaasio," (1735-1823), under 1700-talets andra hälft.

Nykäinen i Kangos, variant 3. Bomärket användes av Olof Olsson Nykäinens (II) son, Olof Olsson Nykäinen (1806-1878) år 1836 och 1846.

Nykäinen i Kangos, variant 4. Bomärket användes av Olof Olsson Nykäinens (II) son Olof Olsson Nykäinen (1806-1878) år 1865.

Oksajärvi i Oksajärvi. Bomärket användes av Johan Henrik Johansson Oksajärvi 1868.

Paavo i Tärendö. Bomärket användes av Johan Adamsson Paavo 1851.

Pajala i Pajala. Släkten är en gren av släkten Pajanen. Bomärket användes av Isak Olsson Pajala 1839.

Pajanen i Pajala. Släkten härstammar från Pajalas grundare, birkarlen Lasse Pajanen (nämnd 1587-1601). Bomärket användes 1695 av hans sonsons sonson, nämndemannen Henrik Matsson Pajanen (nämnd 1681-1711).

Parkajoki i Parkajoki. Bomärket användes av Isak Olsson Parkajoki 1863.

Pekkari i Tärendö, variant 1. Bomärket användes av Erik Adamsson Pekkari 1844.

Pekkari i Tärendö, variant 2. Bomärket användes av Fredrik Eriksson Pekkari 1853.

Pellikka i Pajala. Bomärket användes av Mats Hindersson Pajanen-Pellikka 1769. Snarlika bomärken användes av Olof och Henrik Pellikka 1837 respektive 1839.

Pentäsjärvi i Pentäsjärvi. Bomärket användes 1865 av Johan Johansson Pentäsjärvi.

Perttu i Tärendö. Bomärket användes av Israel Jönsson Ullatti-Perttu 1829 och 1842.

Peräjävaara i Peräjävaara. Bomärket användes av Erik Peräjävaara 1870.

Piimäjärvi i Jarhois. Bomärket användes av Johan Persson Piimäjärvi 1837 och 1842.

Pudas i Kolari, variant 1. Släkten är en gren av släkten Nykäinen. Olof Larsson Pudas (1724-1790) använde detta bomärke 1755.

Pudas i Kolari, variant 2. Bomärket användes av Johan Fredriksson Pudas 1866.

Pääjärvi i Pääjärvi. Bomärket användes av Erik Jonasson Pääjärvi 1861.

Rantatalo i Juhonpieti. Bomärket användes av Olof Persson Rantatalo 1863.

Rautio i Tärendö. Bomärket användes av Stina Mickelsdotter Rautio 1871.

Rova i Pajala. Bomärket användes av Johan Persson Rova 1863.

Ruotimaa i Tornefors. Bomärket användes 1840 av Johan Henrik Olsson Ruotimaa.

Sirkka i Kardis. Bomärket användes av Gustav Persson Sirkka 1874.

Snäll i Erkheikki, variant 1. Släkten är en gren av birkarlssläkten Pekkari. Släktgrenen härstammar från soldaten Hans Johansson Pekkari-Gardin i Tärendö(stupad vid Villmanstrand 1741), vars änka, Ella Mickelsdotter Erkheikki gifte om sig med soldaten Per Larsson Snällfot i Erkheikki. Hans Gardins barn kallade sig Snäll eller Snällfot efter styvfadern. Bomärket användes 1843 av Hans Gardins sonsons son, husbonden på Snäll gård i Erkheikki, Isak Hansson Snäll (1808-80).

Snäll i Erkheikki, variant 2. Den ovannämnde Isak Hansson Snäll använde även detta bomärke 1842. Det förefaller vara en variant av gården Erkkis i Erkheikkis bomärke.

Snällfot i Junosuando. Släkten är en gren av den samiska släkten Poidnak. Jonas Nilsson Poidnak (född i Masugnsbyn 1781) blev vid 1800-talets början soldat med namnet Snällfot. Senare anlade han nybygget Salmijärvi utanför Junosuando. Hans ättlingar lever idag i Silkkimuotka och Norge. Jonas Nilsson Snällfot använde detta bomärke i ett köpebrev av år 1839.

Tano i Jarhois. Bomärket användes av Olof Olsson Tano el. Jarhoinen1824.

Tiensuu i Kolari. Bomärket användes av Fredrk Vilhelm Tiensuu 1872.

Tjäder i Saittarova. Bomärket användes av Johan Henrik Tjäder 1875.

Tornberg i Pajala. Bomärket användes 1847 av Fredrik Julius Tornberg.

Triumf i Kitkiöjoki. Bomärket användes av Zackris Andersson Triumf 1861.

Tuoma i Tärendö. Bomärket användes av Fredrik Persson Tuoma (sedermera husbonde på Lahti gård i Lovikka) 1849.

Tyni i Lovikka, variant 1. Släkten är en gren av birkarlssläkten Olkkuri. Bomärket användes 1755 av Esaias Olofsson Tyni (*1711).

Tyni i Lovikka, variant 2. Bomärket användes av Esaias Olofsson Tynis son Olof Esaiasson Tyni år 1788. Samma bomärke användes av Isak Andersson Tyni 1859 och av Lena Kajsa Mickelsdotter Tyni 1868.

Vanhainen (Snällfot) i Erkheikki, variant 1. Bomärket användes 1755 av Per Larsson Snällfot (1709-1780), husbonde på Vanhainen gård.

Vanhainen i Erkheikki, variant 2. Bomärket användes 1841 av Per Larsson Snällfots sonson Per Mickelsson Vanhainen eller Maannenä (*1785).

Westerberg i Kengis och Sattajärvi. Bomärket användes av Zachris Westerberg 1863.

Välitalo i Kieksiäisvaara. Bomärket användes av Johan Henrik Välitalo 1872.

Välivaara i Saittajärvi. Släkten är en gren av birkarlssäkten Olkkuri. Bomärket användes av Johan Fredrik Jakobsson Välivaara 1859.

Vänkkö i Pajala, variant 1. Bomärket användes 1755 av Mickel Matsson Vänkkö (*1710).

Vänkkö i Pajala, variant 2. Bomärket användes av Henrik Mickelsson Vänkkö 1835.

Vänkkö (Ylivänkkö) i Pajala. Bomärket användes av Isak Johansson Vänkkö, husbonde på Ylivänkkö gård i Pajala 1863.

Ylipää i Liviöjärvi, variant 1. Släkten är en gren av släkten Karvonen. Per Mickelsson Juhonpieti-Liviöjärvi el. Ylipää använde detta bomärke 1824.

Ylipää i Liviöjärvi, variant 2. Per Mickelsson Juhonpieti-Liviöjärvi el. Ylipääi använde detta bomärke 1848.

Ylipää i Liviöjärvi, variant 3. Per Mickelsson Ylipääs son, Isak Persson Ylipää använde detta bomärke 1847. År 1856 använde han istället en variant av gården Juhonpietis bomärke - se Aaro.