ÖVERTORNEÅ, KORPILOMPOLO & TURTOLA SOCKNAR
Aasa
i Juoksengi. Gården Aasa i Juoksenki har fått
sitt namn efter Åsa (nämnd 1644-45), änka efter Mickel Henriksson
(Taavola), som tillhörde birkarlssläkten Taavola. Bomärket användes
1762 av Jöns Jönsson Aasa. Samma bomärke, fast liggande, användes
1835 av en Henrik Aasa. Bomärket är mycket likt släkten Taavolas
(se denna).
Alanenpää i Turtola.
SBomärket användes 1813 av Mickel Alanenpää.
Antti
i Pello. Gården har fått sitt namn efter Anders Henriksson (Pello)
(nämnd 1583-1629, och son till birkarlen Henrik Staffansson Pello), eller
hans sonson Anders Staffansson (+1696). Bomärket användes 1837 av
Isak (?) Antti.
Antti. Bomärket
användes 1813 av en Olof Nilsson Antti, som antagligen var bosatt i Övertorneå
sn.
Assola
i Haapakylä. Bomärket användes av Hans Assola 1809.
Aunes
i Kuivakangas, variant 1. Gården Aunes namn kommer av namnet Agnes.
Johan Henriksson Lahti-Töyrä (1669-1739) av släkten Mämmi
från Alamuonio blev husbonde på Töyrä gård i Kuivakangas.
Hans son Mickel Johansson Töyrä-Aunes (1707-78) var husbonde på
Aunes gård. Detta bomärke användes 1810 av dennes sonson Mickel
Jonasson Aunes (1776-1818).
Aunes
i Kuivakangas, variant 2. Bomärket användes 1835 av ovanstående
Mickel Jonasson Aunes son Isak Mickelsson Aunes (*1799).
Autio
i Haapakylä. Bomärket användes 1836 av Isak Mickelsson Autio.
Bucht
i Tengeliö. Släkten Bucht härstammar från kapten Gustav
Bucht (1696-1759), vilken var husbonde på Hannukkala gård i Tengeliö.
Gustav Bucht var med största sannolikhet son till kronofogden och rusthållaren
Lars Zachrisson Bucht i Uskila, Hollola socken. Denne var i sin tur sonson till
kvartermästaren Sven Mårtensson Bucht i Kallio, Tammela socken (nämnd
1606-1625). Bomärket användes 1808 av Gustav Buchts son Jakob Gustavsson
Bucht eller Hannukkala (1757-1823), husbonde på Hannukkala gård.
Erkheikki
i Kaulinranta. Bomärket användes 1803 av Aron Hindersson Erkheikki
(*1773).
Esko i Turtola. Bomärket
användes 1813 av Eskil Eskilsson Esko (*1760).
Filppa i Juoksengi. Bomärket
användes 1813 av Johan Jönsson Filppa (*1787).
Filpus i Juoksengi. Bomärket
användes 1813 av Henrik Olofsson Filpus (*1756).
Hannu
i Ohtanajärvi. Bomärket användes 1856 av Isak Persson Hannu.
Hannu
i Pello. Hannu gård i Pello har antagligen fått sitt namn efter
Hans Mickelsson (nämnd 1588-1633). Bomärket användes 1842 av
gårdens husbonde Mickel Persson Hannu, vars barn verkar ha kallats Hannunjuntti.
Hannukainen
i Kuivakangas. Släkten Hannukainen är en gren av birkarlssläkten
Kyrö. Johan Anundsson Tolppi från Alkkula (*1734) blev under 1700-talets
andra hälft husbonde på Hannukainen gård i Kuivakangas. Hans
sonsons son Johan Olofsson Hannukainen (1828-1893), vilken sedermera blev husbonde
på Kangas gård i Kirunujärvi, Korpilombolo sn, använde
detta bomärke 1854.
Heikka
eller Närkki i Mikkolansaari. Hans Olsson Heikka eller Närkki,
son till Olof Jönsson Käyräsvuopio (se Käyräsvuopio),
använde detta bomärke 1690.
Heikkilä
i Haapakylä. Släkten Heikkilä är en gren av birkarlssläkten
Kippa i Haapakylä, vars stamfader Olof Larsson (Kippa) nämnd 1539-53.
Dennes sonsons son, Erik Larsson Heikkilä (nämnd 1637-56) var den
förste husbonden på Heikkilä gård. från Bomärket
tecknades 1837 av Olof Heikkilä.
Huhtasaari
i Kuivakangas. Gården Huhtasaari grundades omkring 1666 av Erik Eriksson
Toolainen från Juoksengi. Johan Isaksson Huhtasaari och Isak Isaksson
Huhtassari använde detta bomärke 1837 respektive 1862.
Iivari i Marjosaari.
Bomärket användes 1813 av Salomon Iivari.
Jaukkuri
i Ruskola. Bomärket användes 1601 av birkarlen Per Jonsson Jaukkuri
i Ruskola. Han var husbonde på sedermera Ojanen gård.
Juntti
i Ruskola. Bomärket användes av Mickel Juntti 1832
Kaijanmikko i Marjosaari.
Bomärket användes 1813 av Olof Kaijanmikko.
Kauma i Kuivakangas. Bomärket
användes 1813 av Salomon Kauma.
Keikkala
i Pirttiniemi. Bomärket användes 1810 av Erik Johansson Keikkala.
Keisu i Marjosaari, variant
1. Bomärket användes 1813 av Per Persson Keisu (*1782).
Keisu i Marjosaari, variant
2. Bomärket användes 1813 av Aron Johansson Keisu (*1786).
Keksi
i Torakankorva (Marjosaari). Bomärket användes 1805 av Johan Keksi.
Kieri
i Kuivakangas. Bomärket användes 1802 av Henrik Hindersson Kieri
(*1764).
Keisu i Marjosaari, varant
1. Bomärket användes 1813 av Per Persson Keisu (*1782).
Keisu i Marjosaari, varant
2. Bomärket användes 1813 av Aron Keisu (möjligen Aron Persson
Keisu, *1800)..
Kivijärvi.
Bomärket användes av Johan Petter Fredriksson Kivijärvi 1849.
Kohkoila i Kaulinranta.
Isak Matsson Kohkoila (*1773) använde detta bomärke 1813.
Kohkoinen i Kuivakangas, variant 1. Den äldre birkarlssläkten
Kohkoinen härstammar från bröderna Mickel (birkarl), Erik (birkarl)
och Jöns Joensson, söner till Joen Kohkoinen och hans hustru Karin.
Mickel Joensson var husbonde på Kohkoinen gård 1539-79, Erik Joensson
var husbonde på Kohkoila gård i Kaulinranta 1554-1603, och Jöns
Joensson husbone på Vanhainen gård i Kaulinranta 1554-55. Bomärket
användes av Mickel Joenssons son, nämndemannen Mickel Mickelsson Kohkoinen
(nämnd 1580-1623) år 1613. Han blev den siste husbonden av sin släkt
på Kohkoinen gård, vilken övertogs av hans svärson, birkarlen,
nämndemannen, länsmannen och gästgivaren Jöns Klemetsson
från Vojakkala (son till Klemet Henriksson på Liisa gård -
se Liisa). Från Jöns Klemetsson Kohkoinen, som var sin tids rikaste
man i Tornedalen och en av de rikaste i Norrland, härstammar åtskilliga
släkter i Tornedalen.
Kohkoinen i Kuivakangas,
variant 2. Birkarlen, nämndemannen, länsmannen och gästgivaren
Jöns Klemetsson Kohkoinen använde detta bomärke 1630.
Kohkoinen
i Kuivakangas, variant 3. Bomärket användes av Johan Johansson
Kohkoinen 1848. Bomärket är i princip detsamma som Jöns Klemetsson
Kohkoinens bomärke från 1630.
Kohkoinen
i Kuivakangas, variant 4. Detta bomärke användes av Mats Matsson
Kohkoinen 1834.
Korvola i Kuivakangas.
Bomärket användes 1862 av Johan Henriksson Korvola.
Krants (Krantz) i Tengeliö.
Bomärket användes 1813 av Henrik Krants.
Kuttainen i Haapakylä.
Bomärket användes 1861 av nämndemannen Johan Kuttainen.
Kyrö i Pello, variant 1. Birkarlssläkten Kyrö i Pello härstammar
från nämndemannen och birkarlen Anund Anundsson (nämnd 1539-49).
Hans sonson, Jöns Olofsson Kyröläinen undertecknade med detta
bomärke Älvsborgs lösen, andra terminen, 1613. Från Jöns
Kyröläinen härstammar en släkt som idag har tusentals medlemmar
i Sverige, Norge och Finland.
Kyrö
(Rantakyrö) i Pello, variant 2. Jöns Olofsson Kyröläinens
sonsons sonson, Mattias Olofsson Kyrö (1712-92), husbonde på Rantakyrö
gård i Pello, använde detta bomärke 1762.
Kyrö (Mäkikyrö)
i Pello, variant 3. Bomärket har vissa likheter med Jöns Olofsson
Kyröläinens bomärke från 1613 och användes 1813 av
Per Persson Kyrö (1733-1823), husbonde på Mäkikyrö gård
i Pello.
Käyräsvuopio i Ruskola. Gården Käyräsvuopio, som
är känd sedan 1539, övertogs omkring 1616 av Jöns Persson
(Jaukkuri), son till birkarlen Per Jönsson Jaukkuri i Ruskola. Dennes son,
nämndemannen Olof Jönsson Käyräsvuopio, använde detta
bomärke ca. 1650.
Laakso
i Jerijärvi, variant 1. Bomärket användes av Ingeborg Margareta
Andersdotter Laakso 1859.
Laakso i Jerijärvi,
variant 2. Bomärket användes 1862 av Efraim Laakso.
Lampinen
i Juoksengi. Släkten Lampinen härstammar från Olof Jönsson
Lampinen eller Tikka (nämnd 1632-85). Hans son Olof Olsson Lampinen använde
detta bomärke 1675.
Laukkuvaara
i Puostijärvi. Bomärket användes av Lars Eriksson Laukkuvaara
1859.
Lauri
i Armasjärvi. Bomärket användes av Isak Lauri 1858.
Lauri
i Turtola. Bomärket användes 1762 av Abraham Hindersson Lauri.
Löpare
i Kuivakangas? Bomärket användes 1804 av Maria Johansdotter, änka
efter soldaten Isak Mickelsson Löpare.
Matti
i Turtola. Bomärket användes 1804 av nämndemannen Mickel
Persson Matti (*1736).
Mattila i Pello.
Bomärket användes 1630 av Nämndemannen Anund Anundsson (Mattila).
Mattila
i Kuivakangas. Bomärket användes 1802 av Johan Mickelsson Mattila
(*1768).
Mukkavaara.
Bomärket användes av Olof Mickelsson Mukkavaara 1850.
Muotka i Kuivakangas, variant 1. Gården Muotkas i Kuivakangas förste
husbonde var Henrik Mickelsson Muotka, son till länsmannen Mickel Jönsson
Kohkoinen och sonson till Jöns Klemetsson Kohkoinen (se vidare Kohkoinen).
Bomärket användes av Fredrik Muotka 1832.
Muotka
i Kuivakangas, variant 2. Bomärket användes 1852 av Isak Johansson
Muotka. Det påminner om släkten Kohkoinens bomärke och kan därför
vara gårdens ursprungliga bomärke.
Myllymäki i Juoksengi,
variant 1. Bomärket användes 1813 av Olof Olsson Myllymäki.
Myllymäki i Juoksengi,
variant 2. Bomärket användes 1813 av Abraham Henriksson Myllymäki.
Mäki
i Turtola. Släkten är en gren av släkten Lampinen i Juoksengi.
Bomärket, som är identiskt med släkten Lampinenens, användes
av Olof Jonasson Mäki i Turtola 1762.
Mäkitalo
i Ruskola. Bomärket användes av Salomon Nilsson Mäkitalo
1850.
Mäkitalo.
En Abraham Mäkitalo använde detta bomärke 1850.
Mämmi
i Turtola. Bomärket användes av Mats Larsson Pynnöy eller
Mämmi 1607. Denne nämns 1606-1608 i Koivukylä, Kemi landsförsamling.
Under åren 1612-34 återfinns han i Turtola. Alla hans barn lämnade
Mämmilä gård; två söner, Tomas och Lars, flyttade
till Alamuonio i Pajala socken, en son, Mats, flyttade till Narkaus i Överkalix.
Från dessa tre bröder härstammar ett mycket stort antal släkter
i Överkalix, Tornedalen och Finland.
Mörtberg i Matarengi. Släkten Mörtberg härstammar från
nämndemannen Petrus Henriksson (Piekko) i Särkilax (nämnd 1539-56).
Hans sonsons sonson Mats Henriksson Piekko blev genom giftermål med den
äldre släkten Hettas sista medlem husbonde på Hetta gård
i Matarengi år 1665. Mats sonson Hans Hindersson Hettas barn upptog namnet
Mörtberg. Abraham Eriksson Mörtberg (1740-1834), sonson till Hans
Hindersson Hetta, använde detta bomärke 1806.
Nalle i Juoksengi. Bomärket
användes 1813 av Per Samuelsson Nalle.
Niska
i Juoksengi. Bomärket användes 1810 av Abraham Niska.
Niemi i Juoksengi.
Bomärket användes 1762 av Erik Larsson Niemi.
Niemi i Pello, variant 1. Gården har avsöndrats från
Kylli gård i Pello. Bomärket användes 1762 av husbonden Mickel
Jönsson Niemi (*1722).
Niemi
i Pello, variant 2. Bomärket användes 1806 av nämndemannen
Per Persson Niemi (*1761).
Nirviä.
Bomärket användes av nämndemannen Erik Mickelsson Nirviä
1694.
Nulu
i Marjosaari. Bomärket användes av Gabriel Persson Bucht eller
Nulu 1837.
Nulu
i Torakankorva (Marjosaari). Bomärket användes år 1850 av
Erik Adamsson Nulu .
Oja i Juoksengi. Bomärket
användes 1813 av Johan Persson Oja (*1760).
Olli
i Pello. Släkten Olli i Pello härstammar från birkarlen
Jöns Henriksson (nämnd 1559-80), efter vars son birkarlen Olof Jönsson
(nämnd 1582-1633) gården är uppkallad. Denne Olof Jönssons
sonson, nämndemannen Jöns Hindersson Olli, använde detta bomärke
1694.
Outinen
i Juoksengi, variant 1. Bomärket användes 1694 av nämndemannen
Henrik Pålsson Outinen.
Outinen i Juoksengi,
variant 2. Bomärket användes 1863 av Erik Ersson Outinen.
Perttu
i Matarengi. Bomärket användes av Bertil Perttu i Matarengi 1815.
Pieti
i Kuivakangas, variant 1. Bomärket användes 1835 av Johan Olsson
Pieti.
Pieti i Kuivakangas,
variant 2. Bomärket användes 1860 av nämndemannen Johan Petter
Johansson Pieti (*1825), men redan 1862 använde han åter ett bomärke
som mer påminde om hans far (?) Johan Olsson Pietis.
Pieti i Kuivakangas,
variant 3. Bomärket användes 1862 av den ovannämnde Johan
Petter Johansson Pieti.
Planting
i Matarengi, variant 1. Bomärket användes ca. 1850 av Israel Persson
Planting.
Planting i Matarengi,
variant 2. Bomärket användes 1860 av ovannämnde Israel Persson
Planting.
Poika
i Turtola. Bomärket användes 1620 av birkarlen Henrik Henriksson
Poika i Matarengi.
Pudas
i Ruskola. Bomärket användes av Johan Johansson Pudas i Ruskola
1837.
Purainen
i Pello. Släkten kom till Tornedalen med savolaksaren Henrik Pålsson
Purainen, även kallad Savolainen, som omnämns i Pello 1585-1605. Bomärket
användes 1762 av hans ättling Per Olofsson Purainen (1720-91).
Rahtu
i Kuivakangas, variant 1. Birkarlssläkten Rahtu härstammar möjligen
från Lumijoki i Österbotten, där en släkt med samma namn
under 1500-talet var en av landskapets rikaste. Bröderna Henrik (birkarl
1559) och Nils Larsson Rahtu (nämnd 1555-77) i Matarengi blev stamfar för
var sin gren av släkten: Från Henrik härstammade släkten
Hetta i Matarengi (se vidare Mörtberg). Nils, vars sonson Erik Olofsson
Rahtu var birkarl, blev stamfar för släkten Rahtu i Kuivakangas. Bomärket
användes 1692 av nämndemannen Mickel Mickelsson Rahtu. År 1755
använde nämndemannen Erik Rahtu i Kuivakangas ett bomärke som
var likt en eskulapstav.
Rahtu
i Kuivakangas, variant 2. Bomärket användes 1694 av den ovan
nämnde nämndemannen Mickel Mickelsson Rahtu.
Rahtu i Kuivakangas, variant
3. Bomärket användes 1813 av Erik Matsson Rahtu (*1764).
Rahtu i Kuivakangas, variant
4. Bomärket användes 1813 av Per Adamsson Rahtu (*1752).
Rautia (Rautio) i Kuivakangas,
variant 1. Bomärket användes 1630 av nämndemannen Hans Eriksson
Perttuli-Rautia.
Rautia
(Rautio) i Kuivakangas, variant 2. Bomärket användes 1694 av Hans
Eriksson Rautias son, nämndemannen Staffan Hansson Rautia.
Rautio
i Kuivakangas, variant 3. Bomärket användes 1861 av Isak Eskilsson
Rautio (*1820).
Rautila
i Juoksengi, variant 1. Bomärket användes 1762 av Lars Larsson
Rautila.
Rautila
i Juoksengi, variant 2. Bomärket användes 1834 av Johan Rautila.
Rova i Marjosaari, variant
1. Bomärket användes 1813 av Johan Gabrielsson Bucht-Rova.
Rova i Marjosaari, variant
2 ?. Bomärket användes 1813 av Aron Nilsson Rova, troligen husbonde
på Rova gård i Marjosaari.
Rovainen
i Haapakylä. Bomärket användes 1831 av Johan Rovainen.
Räv i Tengeliö.
Bomärket användes 1810 av Anders Hansson Räv (*1761).
Simu i Haapakylä. Släkten är en gren av släkten Heikkilä.
Erik Larsson Heikkiläs son, kyrkvärden och fjärdingskarlen Simon
Eriksson Heikkiläs, ättlingar upptog vid 1700-talets slut namnet Simu.
Bomärket användes 1801 av Simon Simonsson Heikkilä-Simu.
Stålnacke
i Pyhäjärvi. Släkten är en gren av brukssläkten
Stålnacke (se Jukkasjärvi). Nybyggaren Isak Simonsson Stålnacke
eller Pyhäjärvi i Pyhäjärvi använde detta bomärke
1872.
Taavola i Juoksengi. Bomärket
användes 1630 av nämndemannen och birkarlen David Persson (Taavola).
Tervaniemi i Pirttiniemi.
Bomärket användes 1861 av Johan Nilsson Tervaniemi.
Tikkanen
i Juoksengi. Nämndemannen Anders Olofsson Tikkanen (nämnd 1587-1631),
husbonde på sedermera Lampinen gård i Juoksengi, undertecknade med
detta bomärke Älvsborgs lösen, andra terminen, 1613. Då
han inte verkar ha haft några söner, övertog Olof Jönsson
Lampinen, som troligen var hans svärson, gården (se Lampinen).
Tuoma
i Kaulinranta, variant 2. Nämndemannen Olof Nilsson Tuoma använde
detta bomärke 1773.
Tuoma i Kaulinranta, variant
2. Nils Nilsson Tuoma använde detta bomärke 1813.
Töyrä
i Haapakylä. Bomärket användes 1813 och 1837 av Salomon Mickelsson
Töyrä.
Vaara i Kannusjärvi.
Bomärket användes 1862 av Adam Vaara.
Vanhainen i Kaulinranta.
Bomärket användes 1813 av Isak Abrahamsson Mörtberg-Vanhainen
(*1770).
Vanhapiha i Juoksengi.
Bomärket användes 1813 av Mickel Vanhapiha.
Vuopio
i Kaulinranta, variant 1. Bomärket användes 1803 av Johan Henriksson
Vuopio (1762-1826).
Vuopio i Kaulinranta, variant
2. Bomärket användes 1813 av ovannämnde Johan Henriksson
Vuopio.
Ylinenjärvi
i Ylinenjärvi. Johan Ylinenjärvi använde detta bomärke
1833.
Ylitalo i Aapua.
Bomärket användes 1862 av Salomon Johansson Ylitalo (1836-1910).
Kult - se Pajala
Pessa - se Jukkasjärvi
Westerberg - se Pajala
FAKSIMILER
Där ej annat anges är de hämtade från
Övertorneås kyrkoräkenskaper
NÄMNDEMÄN I ÖVERTORNEÅ
SOCKEN 1694
(ur mantalslängden)
Bomärkena tillhör:
Rad 1: Per Persson i Kainuunkylä, Jöns Hindersson Olli i Pello
Rad 2: Lars Andersson Lassinantti i Koivukylä, Erik Mickelsson Nirviä
i Marjosaari
Rad 3: Henrik Pålsson Outinen i Juoksengi
Rad 4: Staffan Hansson Rautia i Kuivakangas, Mickel Mickelsson Rahtu i Kuivakangas
Rad 5: Henrik Matsson Pajanen i Pajala, Anders Andersson Huhta i Niemis
HEIKKILÄ
(Haapakylä)
Olof Heikkiläs bomärke 1821
JUNTTI
(Ruskola)
Mickel Junttis bomärke 1819
KYRÖ
(Pello)
Jöns Olofsson Kyröläinen 1613 (ur Älvsborgs lösen)
MÖRTBERG
(Matarengi)
Abraham Abrahamsson Mörtbergs bomärke 1802
PLANTING
(Matarengi)
Per Planting 1816
ROVAINEN
(Haapakylä)
Karl Matsson Rovainen 1800
[Tillbaka]