JUKKASJÄRVI SOCKEN
Fjellborg i Jukkasjärvi och övre Kalix älvdal.
Släkten härstammar från korpralen Mats Bertilsson Kemiläinen
i Ijo, vars son Henrik Matsson Kemiläinen blev klockare i Jukkasjärvi
1716. Dennes sonson kyrkvärden Nils Johansson Kemi antog namnet Fjellborg
på 1790-talet. Nils son, kyrkvärden Elias Nilsson Fjellborg använde
bomärket 1836. Bomärket är en förvanskning av hans fars
monogram N F B.
Hannunjussasläkten i Jukkasjärvi. Släkten är en gren
av släkten Kyrö i Vittangi. Kyrkvärden Johan Hansson Kyrö
från Vittangi (1761-1835) blev nybyggare i Jukkasjärvi vid 1700-talets
slut. Från honom härstammar ett flertal släkter i Jukkasjärvi,
Kurravaara och Soppero. Bomärket användes av Johan Hansson Kyrö
1799. Bomärket kan vara en förvanskning av Johans fars bomärke
- ett "H", eller också kan det bestå av Johan Hanssons
initialer I h.
Hotti
i Piilijärvi. Släkten härstammar från länsmannen
Nils Månsson Hotti på skattelandet Ringovuoma i Suonttavaara sameby
(nämnd 1655-1705). Dennes sonsons sonson Anders Johansson Hotti blev genom
sitt giftermål husbonde i Piilijärvi. Hans son Olof Andersson Hotti
skrev bomärket 1821.
Huru i Parakka. Släkten är en gren av släkten Heinonen i
Tärendö. Abraham Henriksson Heinonen-Huru från Tärendö
var under 1700-talets första hälft husbonde på Huru gård
i Haapakylä. Han flyttade till Parakka vid 1700-talets mitt, och blev stamfar
för släkten Huru i Parakka. Abrahams sonsons son, Johan Mickelsson Huru
tecknade sitt bomärke 1832. Bomärket ser ut att bygga på bokstaven
H.
Huuva. Släkten Huuvas stamfar Henrik Matsson Hua, som tillhörde
Saarivuoma sameby, avled 1759. Hans sonson Anders Jonsson Huuva i Rautusvuoma
tecknade sitt bomärke 1787. Bomärket ser ut att vara ett förvanskat
"h", antagligen för "Huuva".
Häggroth
i Jukkasjärvi. Släkten härstammar från korpralen Mats
Bertilsson Kemiläinen i Ijo, vars son Henrik Matsson Kemiläinen blev
klockare i Jukkasjärvi 1716. Dennes sonson klockaren Elias Johansson Kemi
antog namnet Häggroth 1793 eller 1794. Han använde detta bomärke
1836. Bomärket är monogramet E H R för Elias HäggRoth.
Inga, variant 1. Släkten
härstammar från Anund Jakobsson i Kaitum (nämnd 1671-74). Dennes
söner Mickel och Pål Anundsson Inga blev stamfäder för
släkterna Inga och Niia i Jukkasjärvi socken. En släktmedlem,
Jon Nilsson Inga, använde detta bomärke 1797.
Inga,
variant 2. Mickel Olsson Inga använde detta bomärke 1834.
Iso-Ollisläkten i Jukkasjärvi. Släkten är en gren av
släkten Lainio i Lainio. Olof Magnusson Lainio flyttade 1788 till Jukkasjärvi
från Lainio. Han blev sedermera kyrkvärd och nämndeman. Sonen
Olof Olofsson kallades på grund av sin fysiska styrka "Iso-Olli".
Han använde 1842 detta bomärke. Det består antagligen av hans
initialer O O i knivstil.
Kaati
- Naisuk. Släkten, som härstammar från Gällivare socken,
inkom till Kaalasvoma sameby på 1700-talet. Mickel Olsson Kaati använde
detta bomärke 1830.
Kansa. Släkten Kansa,
som antagligen härstammar från Norrkaitum, inkom till Kaalasvuoma
sameby vid 1700-talets mitt med Per Anundsson Kansa.Hans sonson Per Persson
Kansa (1748-1805) använde detta bomärke 1780. Släkten är
utdöd sedan 1900-talets början.
Keisari i Lainio. Släkten
härstammar från nämndemannen Nils Johansson Keisari (+1740/41)
i Siggevaara. Hans sonsons son Lars Nilsson Keisari (1732-1805) blev nybyggare
i Lainio 1767. Lars Larsson Keisari (1771-1810), son till Lars Nilsson Keisari,
tecknade sitt bomärke 1798 (infört i 1819 års dombok).
Kemi
i Svappavaara. Släkten är en gren av släkten Kemiläinen
från Lainio. Hans Olofsson Kemiläinen, som även kallades Kemi
och Svappavaara (1721-1811) var lanthandlare i Svappavaara. Från honom
härstammar släkten Svappavaarasläkten Kemi. Bomärket användes
av hans son, skickaren Henrik Hansson Kemi (1815). Bomärket kan vara bokstäverna
H H, alltså Henrik Hansson Kemis initialer.
Kemiläinen
från Lainio. Släktens äldste kände stamfar, Nils Eriksson
(Kemiläinen), möjligen av samiskt ursprung, var nybyggare i Lainio
under 1600-talets sista fjärdedel. Hans sonsons son Lars Olofsson Kemiläinen,
nybyggare i Sevujärvi, använde detta bomärke 1837.
Kuoksu
i Kuoksu. Släkten är en gren av släkten Mukka i Junosuando
och ytterst av birkarlssläkten Pello i Pello. Lars Larsson Mukka-Kuoksu
(1727-1811), vilken 1765 hade blivit husbonde på nybygget Kuoksu, tecknade
1782 sitt bomärke. Från Kuoksusläkten härstammar ett antal
släkter i Kuoksu, Kurravaara, Käyrivuopio och Jukkasjärvi.
Kyrö i Vittangi. Släkten är en gren av birkarlssläkten
Kyrö i Pello. Henrik Mickelsson Kyrö från Pello anlade Vittangi
1674. Hans sonson Olof Olofsson Kyrö använde 1737 ovanstående
bomärke. Från Kyrösläkten i Vittangi härstammar ett
nästan oräkneligt antal släkter.
Labba.
Släkten härstammar från Lars Jonsson i Tingevaara sameby
(nämnd 1656-69). Hans barn kallade sig Lamb eller Labba. Mickel Larsson
Labba använde detta bomärke 1837.
Lainio
i Lainio. Släkten härstammar från Klemet Olofsson Lainio,
vilken var från Hietaniemi gård i Koivukylä. Han anlade ca.
1650 nybygget Lainio. Hans sonson, nämndemannen Måns Mårtensson
Lainio tecknade 1737 sitt bomärke. Från Lainiosläkten härstammar
ett stort antal släkter i Lainio, Jukkasjärvi, Pajala, Kangos, och
på andra platser.
Lantto
i Lainio. Klemet Josefsson Kangoinen-Lainio var husbonde på den gård
i Lainio, som sedan kom att kallas Lantto. Han tillhörde släkten Kangoinen,
som härstammade från Klemet Olofsson Lainio, Lainios grundare och
använde också en variant av denna släkts bomärke. Idag
bär hans ättlingar namnet Lantto. Klemet Josefsson Lainio tecknade
sitt bomärke 1798.
Magga. Släkten härstammar
från Jon Nilsson Magga i Saarivuoma sameby (nämnd 1712-17). Hans
ättling Anna Nilsdotter Magga i Saarivuoma använde detta bomärke
1837.
Mangi. Släkten, som är känd sedan 1600-talets slut, härstammar
från skattelandet Vaikko i Siggevaara sameby. Henrik Andersson Mangi använde
detta bomärke 1842.
Neivak i Kaalasvoma.
Släkten Neivak härstammar från Anders Persson Näfva i Kaitum
(nämnd 1681-87). Hans son Per Andersson Näfva eller Neivak (nämnd
1688-1718) flyttade till Kaalasvuoma och blev nämndeman. En ättling
till honom var Anund Neivak, som tecknade detta bomärke 1891. Släkten
är troligen utdöd sedan 1900-talets början.
Niia,
variant 1. Släkten är en gren av släkten Inga. Nils Persson
Niia använde 1814 detta bomärke.
Niia, variant 2. Detta
bomrärke användes 1832 av Susanna Niia.
Nutti, variant 1. Av
de två släktena med namnet Nutti härstammar en från Knut
Olsson i Tingevaara sameby (nämnd 1643-59) och en från Jon Knutsson
i Rounala sameby (nämnd 1712-19), som möjligen kan ha varit Knut Olssons
yngste son. Bomärket användes 1803 av Lars Knutsson Nutti.
Nutti, variant 2. Detta
bomärke användes 1838 av Nils Nilsson Nutti.
Nutti,
variant 3. Per Nilsson Nutti använde detta bomärke 1840.
Nykäinen (Mikko)
i Lainio. Bröderna Henrik och Esaias Olofsson Nykäinen från
Kangos inkom till Lainio på 1700-talet. Henrik Olofsson Nykäinen
eller Lainio (1738-89), som var nämndeman, använde detta bomärke
1785. Henriks släktgren är utdöd, medan Esaias ättlingar
fortfarande finns kvar i Lainio och Lannavaara. De bär numera namnet Mikko.
Bomärket användes även av Henrik Olofsson Nykäinens änka
Margareta Olofsdotter Kemiläinen 1791.
Olla i Lainio. Släkten är en gren av släkten Lainio i Lainio.
Olof Henriksson Lainios barn kallade sig Olla. Han använde detta bomärke
1833.
Olla
i Vittangi. Släkten är en gren av släkten Parakka (Lautakoski).
Kateketen Olof Eriksson Männistös barn kallade sig Olla. Själv
använde han detta bomärke 1865.
Panis.
Släkten är en gren av släkten Påve. Lars Johansson Påves
i Luspajärvi, Siggevara, son Henrik kallade sig Panis. Hans son Anders
Hindersson Panis i Kaalasvuoma sameby tecknade detta bomärke 1762. Släkten
förfinskade under 1800-talet sitt namn till Paaninen, då de blev
nybyggare.
Parakka
(Lautakoski) i Parakka. Släkten är en gren av släkten Lautakoski
i Lautakoski. Filip Filipsson Lautakoski blev nybyggare i Parakka 1751, och
senare nämndeman. Han använde detta bomärke 1784. Bomärket
är identiskt med släkten Lautakoskis bomärke.
Parakka
(Parakkavaara). Släkten härstammar från skogssamen Per Jönsson
Parakka el. Parakkavaara, som anlade nybygget Parakka vid 1600-talets slut.
Hans son, Per Persson Parakkavaara använde detta bomärke 1770.
Partapuoli.
Släkten är ytterst en gren av samesläkten Vuordno. En medlem
av denna släkt, Olof Jonsson Vuordno i Saarivuoma sameby (död 1705)
kallade sig Skautsa (Skautja). Hans sonson Lars Pålsson Skautsa kom att
kallas Partapuoli. Olof Henriksson Partapuoli i Talma använde detta bomärke
1835. Se även Skautsa.
Pekkari
i Parakka. Släkten Pekkari i Parakka härstammar från Johan
Andersson Pekkari, vilken flyttade från Tärendö till Parakka
1812. Hans far, Anders Pålsson Paavo-Pekkari tillhörde släkten
Paavo i Tärendö, men hade blivit husbonde på Pekkari gård.
Johan Andersson Pekkaris son Anders Johansson Pekkari använde detta bomärke
1858. Bomärket har vissa konceptuella likheter med Tärendösläkten
Pekkaris bomärke.
Pingi.
Släktens första kände stamfader är Mårten Persson
Pingi i Tingevaara (nämnd 1669-1702). Hans sonson Lars Andersson Pingi
i Rautusvuoma (1686-1779) använde detta bomärke 1762.
Poidnak.
Släkten härstammar från Per Jonsson Kaitomma eller Poine eller
Paja i Siggevaara (nämnd 1679-97). Hans ättling, Anders Poidnak i
Kaalasvuoma använde detta bomärle 1834.
Pokka.
Den samiska släkten Pokka, som idag återfinns i Jukksjärvi,
Pajala och Finland härsammar från Per Olsson Pokka eller Poika i
Siggevaara (nämnd 1688-1719). Hans son, nämndemannen och länsmannen
Per Persson Pokka i Kaalasvuoma använde detta bomärke i vigselboken
för Jukkasjärvi sn. 1729.
Prost.
Släkten är en gren av släkten Stor. Per Jonsson Prost använde
detta bomärke 1841.
Påve,
variant 1. Släkten härstammar från Lars Johansson Påve
i Luspajärvi, Siggevaara sameby (nämnd 1682-1712). Hans ättling
Jon Mickelsson Påve använde detta bomärke 1833.
Påve, variant 2.
Tomas Mickelsson Påve använde detta bomärke 1867.
Riggo. Samisk släkt, ursprungligen från Gällivare sn.
Bomärket användes av Per Persson Riggo 1835.
Rova
i Övre Soppero. Släkten är en gren av släkten Mämmi.
Kronolänsmannen Henrik Jönsson Niemi från Alamuonio flyttade
till Soppero under 1700-talets första hälft. Hans sonson, kronoåbon
Per Johansson Rova (1790-1865) använde detta bomärke 1826.
Sarri.
Släkten härstammar antagligen från Sarre Klemetsson i Teno sameby,
Finland (nämnd 1655-93). De bröder Mickel, Pål, Lars och Tomas
Sarresson från Teno, som under 1600-talets andra hälft inkom till
Torne lappmark var antagligen hans söner. Nils Nilsson Sarri använde
detta bomärke 1840, och ett nästan identiskt 1846.
Servio
i Parakka. Släkten Servio härstammar från den vallonske
kolaren Petter Servio (nämnd 1642-62), vilken inkom till Kengis från
Julita. Han landsförvisades 1662 efter att ha visat sig omöjlig, bl.a.
hotade han ett flertal gånger att misshandla sina arbetsgivare, men hans
åtminstone två av hans söner stannade i Kengis. Petter Servio
använde sig av ett enkelt grekiskt kors som bomärke 1658. Hans ättling
Jakob Jakobsson (Servio) i Parakka använde detta bomärke 1835.
Sipuri
i Soppero. Släkten härstammar från Olof Tomasson Zipora
(1725-1794) i Rautusvuoma sameby, möjligen en brorson till den Jöns
Olsson Sipuri som fanns i Saarivuoma 1732-38. Olofs son Abraham Olofsson Sipuri,
som blev nybyggare i Soppero, använde detta bomärke 1837.
Skautsa (Skautja). Samisk
släkt som är en gren av släkten Vuordno. Bomärket användes
av Mickel Pålsson Skautsa 1835. Se även Partapuoli.
Spett
i Övre Soppero. Släkten Spett härstammar från den vallonske
hammarsmeden Jonas (eller Joris) Jönsson Spett i Svappavaara (nämnd
1660-65). Hans ättling Anders Hansson Spett i Övre Soppero (1815-88)
använde detta bomärke 1837.
Spett
i Jukkasjärvi. Anders Andersson Spett (1792-1863) i Jukkasjärvi,
vilken tillhörde samma släkt som Anders Hansson Spett, använde
detta bomärke 1837.
Stjernström
i Jukkasjärvi. Släkten härstammar från kronolänsmannen,
Hans Hansson Stjernström (1723 13/3 -99), som var född på gården
Harvtorp i Ljusnarsbergs sn. Hans son nämndemannen Abraham Hansson Stjernström
använde detta bomärke 1813.
Stor,
variant 1. Den samiska släkten Stor (Stoor) härstammar från
"Store" Per Henriksson i Tingevaara (nämnd 1669-1716), på
sin tid en av Torne lappmarks rikaste män. Vissa av hans barn upptog namnet
Stor, andra kallade sig Prost. Till hans ättlingar hörde kateketen
och kyrkvärden Olof Olsson Stor i Talma. Han använde detta bomärke
1817.
Stor,
variant 2. Detta bomärke användes år 1838 av Mickel Jonsson
Stor.
Stålnacke.
Släkten härstammar från Jöns Olsson Stålnacke (nämnd
1642-75). Han hade varit byggmästare vid ett antal bruk i Mellansverige,
innan han 1658 blev gruvdräng i Svappavaara. Han blev senare gruvfogde.
Jöns var antagligen son till sockenskräddaren och reservknekten Olof
Eriksson och Cecilia Olsdotter i Dorkarby, Tolfta sn, Uppland. Jöns Stålnackes
sonsons son, nämndemannen Erik Jönsson Stålnacke i Soutujärvi
(1688-1738), använde detta bomärke 1737. Släkten är mycket
stor och finns idag i Norge, Tornedalen och Finland.
Sunna,
variant 1. Det finns två samiska släkter Sunna. En är känd
sedan 1600-talets mitt, den andra från 1600-talets slut. Detta bomärke
användes 1823 av nämndemannen Rasmus Knutsson Sunna i Talma.
Sunna,
variant 2. Detta bomärke användes 1835 av Knut Knutsson Sunna.
Svonni
i Rautusvuoma, variant 1. Släkten Svonni härstammar från
Jon Nilsson Rikk eller Kionni i Siggevaara (nämnd 1638-1707). Han var en
av de rikaste männen i Siggevaara, och i mantalslängden för 1702 sägs han vara
"Uthgaml. och skattat i 5 konungars regering". Hans ättling, kateketen
Erik Nilsson Svonni hade tre söner vid namn Nils; Nikolaus, Nikus och Nils
Eriksson Svonni. En av dessa, Nils (Nikolaus) Ersson Svonni i Rautusvuoma, använde
1832 detta bomärke.
Svonni
i Rautusvuoma, variant 2. Den ovannämnde Nils (Nikolaus) Ersson Svonni
i Rautusvuoma använde detta bomärke 1833.
Svonni
i Rautusvuoma, variant 3. Nikolaus bror Nils (Nikus) Ersson Svonni i Rautusvuoma
använde detta bomärke 1833 och 1834.
Svonni
i Rautusvuoma, variant 4. De föregåendes bror Nils (Nils) Ersson
Svonni i Rautusvuoma använde detta bomärke 1833.
Svonni
i Talma. Släkten Svonni i Talma är en gren av släkten Svonni
i Rautusvuoma. Johan (Jon) Persson Svonni i Talma använde år 1835
detta bomärke.
Teofilusson
i Nedre Soppero. Släkten har samma ursprung som släkten Rova i
Övre Soppero. Teofilus Henriksson Soppero använde detta bomärke
1881.
Torneus
i Kurravaara. Släkten är antagligen en gren av släkten Rautio
i Kuivakangas. Olof Olofsson Torneus (1786-1828) i Kurravaara var antagligen
utomäktenskaplig son till klockaren Olof Eriksson Rautio-Torneus i Kengis
och Marget Johansdotter Kemi. Olof Olofsson Torneus använde detta bomärke
1822. Hans son Olof Olofsson Torneus använde samma bomärke vid ett
flertal tillfällen.
Rautio i Vittangi - se
Karl Gustav
Snällfot - se Pajala
FAKSIMILER
HANNUNJUSSA
(Jukkasjärvi)
Johan Hansson Kyrös bomärke 1799, 1801, 1820 och 1830 (kyrkoräkenskaper)
KUOKSU
(Kuoksu)
Lars Larsson Kuoksus bomärke 1782 (dombok)
LANTTO
(Lainio)
Josef Klemetsson Lainios bomärke 1798 (i domboken för Jukkasjärvi
tingslag 1819)
PARAKKA (LAUTAKOSKI)
(Parakka)
Filip Filipsson Parakkavaaras bomärke 1782 (dombok)
PARTAPUOLI
(Talma)
Olof Hindersson Partapuolis bomärke 1835 (Ingemar Lindstedts dagbok)
STJERNSTRÖM
(Jukkasjärvi)
Abraham Hansson Stjernströms bomärke 1817 (kyrkoräkenskaper)
STOR
(Talma)
Olof Olofsson Stors bomärke 1817 (kyrkoräkenskaper)
SUNNA
(Talma)
Rasmus Olofsson Sunnas bomärke 1823 (kyrkoräkenskaper)
TORNEUS
(Kurravaara)
Olof Olofsson Torneus (d.y.) bomärke 1835 (Ingemar Lindstedts dagbok)
[Tillbaka]